Command & Conquer: Generals

Command & Conquer och Syrienkriget

På grund av den mycket farliga arbetsmiljön för journalister i Syrien har sociala medier blivit viktiga källor för information (och desinformation) om kriget. Materialet på de sociala nätverken går oftast inte genom något redaktionellt filter och det blir därmed upp till den enskilde tittaren/ läsaren att sortera och bedöma trovärdigheten i bilder och filmer.

I en del filmer på YouTube och LiveLeak visas strider mellan den reguljära, uniformerade syriska armén och rebellerna, ofta organiserade som irreguljära gerillasoldater. De båda sidorna strider på olika sätt utifrån vad de har för vapen, träning och stridsteknik. Armén har totalt luftherravälde och använder flygplan och helikoptrar för att bomba motståndarna. Rebellerna saknar flyg och har utvecklat andra vapenslag. Ett par av  jihadistfraktionerna bland rebellerna använder självmordsbombare som ett vapen mot den konventionella armén.

Efter att ha sett ett par filmer om strider mellan armén och rebellerna slogs jag av tanken om någon av de stridande kunde vara inspirerade av datorspelet Command & Conquer: Generals (2003). I spelet strider tre olika sorters arméer mot varandra.  USA har en högteknologisk krigsmakt. Kinas styrka bygger på en mycket stor konventionell armé. Global Liberation Army (GLA) är organiserad för gerillakrigsföring, där bland annat självmordsbombare är slagkraftiga enheter. Parterna har helt olika förutsättningar, men i spelet  balanseras de olika arméernas fördelar och nackdelar mot varandra. Läs mer om Command & Conquer på Wikipedia.

Märkligt nog gavs faktiskt ett slags svar i en orelaterad tweet på Twitter av en djundi i norra Syrien: Abu Hamza al-Erhabi, ‏@Anonymousenojk. Han skrev 140210:

”Almost all of the Akhis here that played games have played C&C Generals, including me. That game recruited us, Jazakallah Khayr EA games.” (Länk)

Det är onekligen en tweet som skrivits med viss glimt i ögat, men det finns alltså även andra som funderat på kopplingar och likheter mellan spelet och det verkliga kriget.

Sammanfattning

Genom sociala medier sprids en stor mängd berättelser, vittnesmål, filmer och foton från Syrien. Detta material genomgår inte någon egentlig filtrering innan det blir tillgängligt på nätet. Krigets brutalitet kommer fram i material från alla sidor av konflikten.

När materialet publicerats kan det användas till olika ändamål och syften. Material kan användas av journalister, medborgarjournalister och forskare till att dokumentera krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter; material kan användas av militärer för att följa ny teknik och taktik hos fienderna; material kan användas för rekrytering och stöd till någon sida i konflikten. Material kan även användas till att hitta kopplingar till virtuella världar. Ett tio år gammalt datorspel kan relateras till den verkliga konflikten. Spelet kan användas till att försöka hitta förklaringar.

En videorecension av uppföljaren Command & Conquer: Generals – Zero Hour:

Not: Posten uppdaterades 18.45 och sammanfattningen lades till.

Info om boken Tapirskrift

Rasmus Fleischers Tapirskrift

Boken Tapirskrift består av ett antal texter från åren 2010-13. Dessa texter är indelade i tre delar med olika inriktning. I den första delen handlar texterna framför allt om internetrelaterade företeelser som Piratbyrån och framväxten av centraliserade, företagsstyrda sociala nätverk (t.ex. Facebook, Twitter). I den andra delen finns texter som tematiskt kan ses som geografiska. Här presenteras bland annat texter om Berlin, om den lågprisflygmobila konstvärlden samt om samhället som en flygplats. Tredje delen innehåller mer utpräglat samhälls- och kapitalismkritiska texter. I den här bloggposten görs ett par korta och ett längre nedslag i texter som är av intresse för Foodcourtificationbloggen.

Rasmus Fleischer ger en intressant beskrivning av framväxten av Spotify som en slags avslutning på den infekterade fildelningsdebatten och problematiken kring upphovsrätt. Spotify kom med lösningen att istället för att individer delade faktiska ljudfiler med varandra i peer-to-peer-nätverk skulle de lyssna på centralt arkiverade filer hos Spotify. Lyssnandet var i princip gratis, men för att finansiera sin verksamhet införde Spotify en listig modell där det gick att lyssna utan kostnad – men med frekventa reklamavbrott. Reklaminslagen utformades så enerverande att lyssnaren efter ett tag insåg fördelarna med Spotifys reklamfria abonnemangstjänst.

De nya sociala medierna förändrade sättet som användare interagerade med varandra. Tidigare hade tjänsterna varit uppbyggda kring peer-to-peer-nätverk. Nu erbjöd de nya mediaföretagen ett server-klient-förhållande, där även kommunikationen mellan enskilda användare gick via de centrala servrarna.

Innehållstjänster som Spotify och YouTube undviker nedladdning av stabila filer till användarens hårddisk – filerna lagras permanent någonstans i ”molnet”. Sökfunktionerna hos sociala medier består ofta av en stor sökruta istället för ett katalogbaserat gränssnitt. Centralt för sociala medier är ett ständigt, nu-orienterat flöde samt automatiserade förslag om nya personer eller verksamheter att följa eller bli vän med. De nya sociala medierna kan sammanfattas som: den tomma sökrutan, det ständiga flödet och den automatiska rekommendationen (sid. 53).

Fleischer är kritisk mot Twitter och hur det hackar sönder meningsfulla och reflekterande samtal. Det outsinliga flödet propsar ständigt på om att diskussioner ska vara korta och ganska omgående bör ersättas av nya samtalsämnen och trådar. Det gäller att svara på morgonens heta fråga innan lunch. Efter lunch är det andra brännande och ömmande ämnen på dagordningen. Att komma ihåg förra veckans samtal betraktas som en märklig form av besatthet hos den som ännu minns.

Flygplatssamhället

Av särskilt intresse för bloggen Foodcourtification är texten Flygplatssamhället som ursprungligen publicerades i tidskriften Brand 2/2010. I denna text utreder Fleischer hur samhället omformas till att bli alltmer likt en flygplats:

”Monopol, övervakning och platslöshet präglar i allt högre grad livsmiljön i metropolerna. Tillvaron på en internationell flygplats är bara dess yttersta uttryck. Därför vill jag föreslå ett samlat begrepp för dessa tre kännetecken: flygplatssamhället.” (sid 170)

Flygplatssamhället överlappar delvis foodcourtifieringens mattorg genom att butiks- och restaurangmångfalden är centralt organiserad. Fleischer beskriver denna marknad som ett monopol, där de olika verksamheterna med exklusiva licenser kan ta bra betalt tack vare flygplatsens isolering från det omkringliggande samhället.

För att kunna komma in på flygplatsen passerar resenärerna olika kontroller. På flygplatsen råder strikt övervakning; innanför säkerhetskontrollerna finns ingen anonymitet. Fleischer menar att en sådan avanonymisering också sker allt oftare i samhället utanför flygplatskontrollerna. Övervakningssamhället sprider sig från flygplatsen till samhället i stort:

”Vi kan tänka oss livet i flygplatssamhället som ett liv fyllt av små avbrott där vår passage gör avtryck i en databas. Passerkortet till arbetsplatsen, inloggningen på Facebook, kortbetalningen på Systembolaget, spärren i tunnelbanan – alla dessa passager är snabbt avklarade, men flygplatssamhället innebär att de fyller upp en allt större del av livet.” (172)

Den tredje komponenten i flygplatssamhället är platslösheten. Fleischer använder den franske antropologen Marc Augés begrepp icke-plats för att beskriva flygplatsens plats- och tidlöshet. Flygplatsen saknar specifik förankring i tid och rum:

”Ett typiskt drag hos icke-platser är att de saknar synliga tecken på historia. Om vi skådar oss omkring på en flygplats ser vi ingenting som tyder på någonting någonsin har hänt, bortsett från tidningarnas löpsedlar.” (173)

Denna platslöshet sprider sig ut i det omgivande samhället. Även det vanliga samhället riskerar att bli en icke-plats, vilket formar det sociala livet:

”Icke-platsen finns till för att passeras. Vi förväntas inte sätta värde på vår tillvaro där, utan ständigt vara på väg emot framtida mål. Försök att ta tillvara situationer, att upprätta en spontan gemenskap som överlever stunden, framstår som antingen absurda eller hotfulla. Flygplatssamhället som tendens innebär att en allt större del av våra liv påminner om ett väntrum. Väntrummets tristess får oss att längta till varuhuset, för i flygplatssamhället är konsumtion det enda alternativet till väntan.” (173-174)

Det finns som sagt en del överlappningar mellan flygplatssamhället och foodcourten. Bloggen kommer att återkomma till fler poster om flygplatssamhället.

———-

Bloggpostens illustration är en skärmdump från förlaget Axlbooks hemsida.
Läs fler recensioner på Rasmus Fleischers blogg Copyriot.

Syren: twittersfären mars 2013

Rapporten Syria’s Socially Mediated Civil War (2013)

Sociala medier som Twitter, Facebook & YouTube blir allt viktigare för förmedling av nyheter, rykten och desinformation. I Syrien har sociala medier blivit väldigt viktiga källor för nyhetsrapportering, då det är mycket farligt för journalister att vistas i landet. Omvärlden får förlita sig på de filmer, texter och tweets som lagts ut av lokala aktivister och medborgarjournalister.

Sociala medier är inte bara viktiga som kompensation och alternativ till professionell nyhetsrapportering. De är även primära plattformar för själva konflikten. Ingen part i konflikten har råd med att inte delta med tweets och videos. Utan sociala medier försvinner helt enkelt deras position och de kan inte påverka opinion och makthavare – varken regionalt eller globalt. Att sociala medier är en del av kriget konstateras av en turkisk-holländsk jihadist, Yilmaz, i en intervju i New York Times. Jihadisten använder både Tumblr och Instagram för att få ut sin och sin fraktions historia av konflikten: “Half of Jihad is media.”

De sociala medierna blir även en huvudarena för de forskare som intresserar sig för konflikten. Sociala medier är därmed inte bara en nyhets- och propagandaarena. Samtalen, nyheterna och propagandan används för akademisk analys och debatt. I en helt färsk rapport Syria’s Socially Mediated Civil War (PDF) (United States institute of Peace, Peace Works, 91,  2014) av Marc Lynch, Deen Freelon och Sean Aday studeras de sociala mediernas betydelse både på aktivist-, nyhets- och forskarnivån. Rapporten fokuseras mest på Twitter. Facebook tas inte med då forskarna  anser att det finns en hel frågor angående skydd för privatlivet som är för besvärligt på Facebook (sid 30). Twitter är inte lika privat och är mer lätthanterligt för analys.

Några intressanta företeelser som forskarna kunnat se är hur separerade de engelskspråkiga och arabiskspråkiga twittersfärerna är från varandra samt hur en engelsk dominans i början av konflikten efterhand övertagits av en allt aktivare arabisk twittersfär. Den arabiska sfären är i sin tur indelad i sinsemellan avgränsade kluster  som Assadtrogna, sekulär opposition,  arabiska jihadister men även nationella kluster i olika arabiska länder.

Syren: twittersfären mars 2013
Syria Twittersphere, March 2013 Note: red = pro-Assad; yellow = Kuwaitis; turquoise = Syrian opposition; blue = al-Wesal; green = al-Jazeera; purple = Gulf Islamists; pink = English-speaking journalists. (sid 29)

Det går enligt författarna att argumentera för att i början av konflikten gick det även för endast engelsktalande att att få en någorlunda klar överblick över debatten. Ju längre konflikten dragit ut på tiden och den arabiska sfären växt, desto viktigare har det blivit att kunna arabiska från att inte bli utesluten från stora delar av debatten (sid 6). De engelsk- och arabiskspråkiga twittersfärerna har också olika ämnen och inriktningar för sina diskussioner. Det är alltså inte bara mycket information som endast engelskspråkiga missar. Det är enligt rapporten även till stor del helt olika samtal som förs på engelska respektive arabiska (sid 18).

En annan tydlig trend är att de olika sfärerna blir alltmer introverta och självcentrerade, dvs medlemmar i sfären tenderar alltmer att endast samtala med och retweeta andra inom den egna sfären. En tydlig trend är hur den arabisktalande sfären blivit alltmer nationellt uppdelad. I början på den arabiska våren 2011 fanns ett ”panarabiskt” flöde och samtal mellan Egypten och Syrien. Numera är medlemmarna inom respektive nation mest fokuserade på det egna landet (sid 26).

Rapporten innehåller en hel del intressant statistik, men även diskussioner om hur forskare kan förhålla sig till den nya typ av källmaterial som de sociala medierna utgör:

Syria’s online media environment is likely to be a model for future crises, making it especially important to understand how information is produced, how it ows through social networks, and how it gains or loses credibility with relevant external audiences and gatekeepers (sid 26)

Rapporten kommer till följande metodologiska slutsats:

Done properly, the use of online materials allows for radically new and deeply useful explorations of otherwise inaccessible conflict zones, sophisticated empirical analysis of broad patterns and trends, and the documentation of war crimes and abuses (sid 31).

Uppdaterat 20140211

En liknande undersökning har gjorts vid universitetet i Dublin, där de även skapat en visualisering av olika twittersfärer. Artikel i MIT Technology Review om undersökningen.

Twitteräggprofil

Dagen då Avpixlatäggen tågade in på Twitter

Utvecklingen av sociala medier och internet är rasande snabb och det är ibland svårt att i informationsfloden skilja de enstaka händelser och utspel som är dagsländor från de som kan ha inflytande över längre tid.

En enskild händelse som faktiskt förändrade debattklimatet inom den politiska sfären av det svenskspråkiga Twitter var en artikel som publicerades på Avpixlat den 22 november 2012. Artikelns namn var Avpixlats Twitter-skola – Ta del i debatten du också!

I artikeln lärde Avpixlat ut grunderna för Twitter. Den bakomliggande tanken var att delar av Avpixlats läsekrets skulle utmana den då relativt homogena twitterallmänheten som använde hashtaggen #svpol.

Strax efter artikeln publicerats började det dyka upp nyregistrerade användare på #svpol med den karaktäristiska nybörjaravataren som tilldelas ett nyöppnat konto. Flera av kontona var allt annat än passiva och de kastade sig in i flödet med frågor och påstående som är stapelvaror på Avpixlat, men som hade varit ovanliga på #svpol.

Flödets stammisar togs till stor del med överraskning och reaktionerna blev både arga, ledsna och besvikna. Det upplevdes som att den städade atmosfären förstördes av de oborstade Avpixlatanvändarna (”näthatarna”). En del hoppades att med hjälp av olika metoder av bortjagande, blockande och isolering skulle den trevliga atmosfären på #svpol återställas. Andra menade att förändringen troligen skulle bli permanent. Det visade sig snart att den senare åsikten var korrekt. Många Avpixlattwittrare stannade kvar i flödet även efter att nyhetens behag hade avklingat ett par dagar senare.

En del av de etablerade användarna slutade använda hashtaggen – andra försökte skapa nya politiska flöden som #svpt. Dessa reträtter minskade inte #svpols betydelse på något grundläggande sätt och sedan den 22 november 2012 råder ett brus i #svpol med en större spridning av åsikter.

Ur ett Foodcourtifieringsperspektiv visar historien om Avpixlatartikeln tydligt på hur en rådande konsensuskultur utmanades och förändrades av en alternativ och motsättande politisk strömning som stormade in på arenan. Plattformen Twitter är av utpräglad yttrandefrihetskaraktär och därigenom kunde den etablerade konsensuskulturen inte hindra att Avpixlatanvändarna helt enkelt tog sig en stor plats på debattforumet med hashtaggen #svpol.

Skyltfönster med bla Betty Boop

New Age foodcourt

Ett mycket tydligt exempel på foodcourtifiering erbjuder New Age-butikerna. Ett veritabelt esoteriskt smörgåsbord, där det går att plocka samman sin egen personlighetsspecifika livsstil. I ena ändan det unika jaget – i andra ändan esoterika från alla möjliga tider och kulturer.

I Malmöbutiken Mandalas skyltfönster visades i februari 2012 ett fantastiskt utbud för den som ville hitta eller utveckla sin personlighet. Här salufördes en hybrid- och kombinationslivstil/ religion som friskt blandade kristendom, indianreligion, egyptisk mystik, nordisk mytologi, buddhism och amerikansk serietidningskultur.

Natten är dagens mor.
Kaos är granne med Betty Boop!

Fönstershoppa vidare i galleriet.

Esoterisk fönstershopping – Mandala

Fotografierna i galleriet togs i februari 2012. Butiken Mandala ligger i Malmö.

Fotogalleriet utgör första delen av en dubbelpost. Andra delen av dubbelposten heter New Age Foodcourt.

Tyvärr rådde dåliga fotoförhållanden och det blev mycket reflexer i fönstren. Reflexerna bidrar dock till att göra fönstershoppandet lite svårare och därmed lite mer spännande.

Mandala - Ingång

Mandalafönster 1

Mandalafönster 2

Mandalafönster 3

Mandalafönster 4

Mandalafönster 5

Mandalahus

Lunds universitet

Lunds universitet på utbildningstorget

En intressant process, som är kopplad till globaliseringen och nationalstaternas försvagning, är hur etablerade institutioner som universitet anpassar verksamhet och positionering på ett alltmer globaliserat utbildningstorg.

Fram till 2000-talet – innan effekterna av Sovjetunionens sammanbrott, EU-inträdet och globaliseringen verkligen började slå igenom – agerade de svenska universiteten på ett huvudsakligen nationellt plan. Universiteten hade internationellt utbyte av forskare och studenter, men universitetens kurser, program och forskningsinriktningar reglerades i en nationalstatlig kontext. Utifrån denna kontext kunde universiteten bygga upp en stor mångfald av institutioner och kurser.

Denna mångfald var tex vid Lunds universitet särskilt märkbar inom det språkvetenskapliga området. Det fanns ett brett utbud av små och stora språk; språkkurser gavs trots litet söktryck och få studenter på kurserna. Mångfalden begränsades inte av någon tankegång om att kurserna skulle vara ”lönsamma” eller ”vara självfinansierade”.

Detta offentligt finansierade system ersattes av en fiktiv marknadsekonomi där sk ”genomströmning” av studenter gav ”intäkter” till institutionerna. Var genomströmningen av studenter för liten kunde dessa inkomster inte täcka kostnader för lärarlöner och lokaler och ”olönsamma” kurser lades ner, vilket innebar en minskad mångfald på universitetet.

Universitetens mångfald minskade, men den fiktiva marknadsekonomin i sig ändrade inte spelplanen (eller torget) som universiteten verkade på. Denna förändring har skett genom reformer på europeisk unionsnivå, där de olika ländernas utbildnings- och betygssystem har ändrats till ett enhetligare system (Bolognaprocessen), där universitetsexamen inom EU-länderna ska vara likvärdiga.

Ökade krav på ”självfinansiering” och ökande konkurrens från universitet utanför unionen bidrar ytterligare till en process där universiteten lämnar ett utbildningstorg, där det var universiteten i samråd med staten som skapade mångfalden, till ett utbildningstorg där universiteten slåss om allt rörligare studenters och finansiärers gunst.

Lunds universitet utgör inte längre en relativt självständig utbildningsplattform, utan har blivit en av otaliga aktörer på en alltmer internationaliserad och konkurrensutsatt utbildningsmarknad.

Universiteten var tidigare sina egna ”marknadsplatser” – i viss konkurrens med nationella och internationella aktörer – men de hade relativt gott om handlingsutrymme till att reglera sin utbildnings- och forskningsverksamhet. Numera är utrymmet för att skapa ett utbildningsekosystem efter eget tycke och smak mycket mindre. Om och när det internationella utbildningsmarknaden kan tänkas få Foodcourtegenskaper (dvs mångfalden organiseras centralt), så blir det knappast Lunds universitets ledning som reglerar denna mångfald.

För dagens student erbjuder Lunds universitet ett mycket magrare utbud av språkkurser jämfört med för 20 år sedan. Vill studenten läsa något språk utöver ”de stora språken” är det distanskurser eller flytt till annan universitetsort som gäller.

Om bilden: Universitetsplatsen i vintersolnedgång. Till vänster huvudbyggnaden. Till höger Kungshuset.

Helgessä: Lordi om goda och onda som enas mot dem som har fel

I denna lite lekfulla helgessä presenteras med hjälp av Lordi förändringar av uppdelningar mellan ”goda” och ”onda”.

Här visas en storslagen variant av Lordis  Hard Rock Hallelujah. Framträdandet sändes i samband med schlagerfinalen 2007, dvs året efter Lordis seger.

De latexmonsterutstyrda svänghårdrockarna från Rovaniemi kommer för lång tid att bli ihågkomna som ett av de mer osannolika melodifestivalsbidragen (tillika vinnare) i tävlingens historia.

Lordi klev fram i rampljuset under en tid då populärkulturen  innehöll en del lek med att kombinera traditionellt mytologiskt goda och onda krafter. Skillnaden mellan goda och onda kunde i sin mest trivialiserade form komma att handla om olika kostymer eller livsstilar.

Texten i Hard Rock Hallelujah är intressant då den med bombastisk överdrift faktiskt berör ett av foodcourtifieringens centrala kännetecken: det mer eller mindre skenbara närmandet-sammansmältandet av tidigare olika sociala och kulturella fenomen, företeelser och grupperingar.

Om sången:

I en värld med ny tidsanda  har de tidigare auktoriteterna på den goda sidan kraftigt försvagats;  det råder  förvirring:

”The saints are crippled
On this sinners’ night
Lost are the lambs with no guiding light”

Detta problem kan lösas genom att de tidigare antagonisterna kan gå samman:

”Demons and angels all in one have arrived”

De goda och onda förenas inte i en kamp mellan GOTT och ONT, utan mellan SANT och FALSKT:

”All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE”

Nåväl, de goda har förenat sig med de onda mot dem som inte står för det sanna. De goda kan självtillräckligt peka finger på dem som har fel; i förlängningen uppkommer från motsatsen sant – falskt en ny uppdelning mellan ”goda” och ”onda”. De goda finner sig nya ”onda” och orkar inte lyssna på hur den gråsvartoranga eminensen Hr Lordi sammanfattar den uppkomna alliansen mellan gott och ont:

”Wings on my back
I got horns on my head
My fangs are sharp
And my eyes are red
Not quite an angel
Or the one that fell
Now choose to join us or go straight to Hell”

Så kan det gå.

— SÅNGTEXTEN —

Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!

The saints are crippled
On this sinners’ night
Lost are the lambs with no guiding light

The walls come down like thunder
The rock’s about to roll
It’s the arockalypse
Now bare your soul

All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE
As the moon is rising
Give us the sign
Now let us rise up in awe

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

The true believers
Thou shall be saved
Brothers and sisters, keep strong in the faith

On the day of Rockoning
It’s who dares, wins
You will see the jokers soon’ll be the new kings

All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE
As the moon is rising
Give us the sign
Now let us rise up in awe

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

Wings on my back
I got horns on my head
My fangs are sharp
And my eyes are red
Not quite an angel
Or the one that fell
Now choose to join us or go straight to Hell

Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Yeah!

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

Hard Rock Hallelujah!

Stenskulptur med lagbok

Yttrandefrihetsprincipen och demokratiskt konsensus om presstöd

En intressant konflikt mellan yttrandefrihetsprincipen och det demokratiska konsensuset uppkom i samband med att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tillsatte en utredning om framtidens presstöd (läs mer om utredningens rapport i posten Presstödskommitténs slutbetänkande). Kulturministern såg gärna att det infördes en demokratibestämmelse för framtidens presstöd. Utredningen kom dock till slutsatsen att ett uttalat demokratikrav strider mot tryckfrihetsförordningen:

”Kommitténs bedömning är att den utformning som reglerna för presstödet fått, när det gäller att göra stödsystemet ideologiskt neutralt och förhindra en prövning av tidningars idémässiga och politiska tendens och deras redaktionella ställningstaganden i övrigt, har varit av stort värde. Den innebär att stödsystemet ansluter till tryckfrihetsförordningens syfte, genom att möjliggöra att fler tidningar kan utges, samtidigt som reglerna inte kan användas för repressiva ingrepp mot antingen enstaka artiklar eller utgivares ideologiska hållning.” (sid 407)

Utredningens ordförande Hans-Gunnar Axberger reserverade sig mot kommitténs beslut och motiverade detta enligt följande:

”Den yttrandefrihetsfråga som diskussionen om en demokratibestämmelse i ett mediestödssystem väcker är mot denna bakgrund mer en gradfråga än en principfråga – innebär uppställande av stödvillkor som beaktar den stödsökande tidningens inriktning, dvs. dess innehåll och värdegrund, att stödsystemets ingrepp i grundlagens principer blir alltför långtgående? Det kan man, i enlighet med majoritetens ståndpunkt, mycket väl hävda. Enligt min mening måste man emellertid då också beakta den intressekonflikt som finns mellan yttrandefriheten och det allmännas skyldighet att verka för det demokratiska samhällets grundläggande värden. Den konflikten uppkommer egentligen redan genom presstödssystemet som sådant men den tydliggörs när det allmänna ställs inför anspråk på att finansiera antidemokratisk opinionbildning.” (sid 446)

Av dessa två citat syns en tydlig skiljelinje mellan en position som förespråkar yttrandefrihetsprincipen samt en linje som tonar ner principiella aspekter och understryker vikten av ett pragmatiskt agerande – ett handlande uppbyggt kring ett demokratiskt konsensus.

Axberger beskrev denna skillnad mellan yttrandefrihetsprincip och demokratiskt konsensus:

”Jag skulle gärna vilja ansluta mig till majoritetens principfasta ståndpunkt. Om den emellertid innebär att alla opinionsbildare – även de mest extrema och från demokratisk synpunkt motbjudande – ska ha villkorslös rätt till stöd, blir priset för att upprätthålla systemet att det allmänna kan tvingas främja brottsliga framställningar och spridning av rasistisk propaganda. Det priset är enligt min mening för högt; att i längden finansiera tidningar och webbplatser som har ett innehåll av det slaget med medborgarnas pengar skulle undergräva stödsystemets legitimitet. I så fall bör tankarna på selektivt mediestöd i stället avskrivas, till förmån för stödinsatser som inte är specifikt riktade till enskilda utgivare.” (sid 447)

Debatten var kopplad till frågan om tidningen Nya Tider skulle beviljas presstöd. Debatten avslutades med beslutet att Nya Tider fått presstöd.

Om bilden. Skulpturen Grundlagen är skapad av Pye Engström. Skulpturen står vid Förvaltningsrätten i Malmö.

Skulptur

Google 15-spel

Sociala medier, yttrandefrihetsprincipen & demokratiskt konsensus

I den här bloggposten introduceras begreppen yttrandefrihetsprincipen samt demokratiskt konsensus.

De sociala mediernas genombrott har medfört två viktiga förändringar, vilka påverkar debatter på nätet och i förlängningen hela det offentliga samtalet.

1) Individfokuseringen har förstärks genom att själva mediet bidrar till att personer relativt enkelt kan skapa egna plattformar. Det blir därigenom mer upp till var och en att finna sin plats i solen. Den som vill, kan utifrån sin egen plattform marknadsföra sig själv och sina åsikter. Dessa åsikter kan vara mainstream eller hanteras från ett mainstream-konsensusperspektiv som löjliga, radikala eller rent av skrämmande.

2) Yttrandefrihetsprincipen utmanar det demokratiska konsensuset

Yttrandefrihet ska inte ses som att stå i motsatsställnig till demokratiskt konsensus; yttrandefrihet är en av grundpelarna för demokratiskt konsensus. Motsättningar uppstår när yttrandefriheten bryter skrivna eller oskrivna regler för vad det demokratiska konsensuset kan acceptera – det kan tex gälla frågor om jämställdhet eller kritik av minoriteter.

I ett  demokratiskt konsensusstyrt samhälle kan motsättningar mellan yttrandefrihetsprincipen och gränserna för vad det demokratiska konsensuset kan acceptera leda till lagstiftning som villkorar yttrandefriheten. Detta leder i sin tur till att man kan straffas för att använda yttrandefriheten på ett sätt som det demokratiska konsensuset definierar som en överträdelse mellan acceptabelt och oacceptabelt.

De sociala medierna som pådrivare av yttrandefrihetsprincipen på det demokratiska konsensusets bekostnad

Facebook, Twitter, Google mfl är amerikanska företag med en startpunkt i amerikansk tro på frihetlighet och yttrandefrihet. Åsiktsfrihet kan visserligen i praktiken beskäras kraftigt, vilket bland annat Edward Snowden’s avslöjande av NSA:s verksamheter visar, men trots det finns en stor åsiktsmångfald på tex Twitter och Facebook.

Den första processen av individfokusering är för sig själv inte särskilt svårbegriplig eller svårhanterlig – de västliga samhällena har i decennier varit individfokuserade. En större komplexitet uppstår när enskilda individer använder sig av yttrandefrihetsprincipen på ett sätt som kommer att utmana demokratiskt konsensus. Det är svårt för det demokratiska konsensussamhället att stå fast, eftersom invånarna i det demokratiska konsensussamhället också till stor del använder sociala medier.

Användare av de sociala nätverken med mediernas  inneboende stöd av yttrandefrihetsprincipen bidrar aktivt till att underminera väl inmutade grundpositioner för demokratiskt konsensus.  Denna intressanta och smått paradoxala utveckling kommer att tas upp fler gånger i bloggen.

Sociala medier hade kunnat vara byggda utifrån demokratiskt konsensus istället för yttrandefrihetsprincipen  

De sociala mediernas framgångar betyder inte nödvändigtvis på att yttrandefrihetsprincipen generellt trumfar över demokratiskt konsensus. Om något svenskt community som Lunarstorm hade lyckats locka även vuxna användare och kommit ur startgroparna som social media ett par år före Facebook är det möjligt att tänka sig att användandet av sociala medier i Sverige styrts med större betoning på principerna för demokratisk konsensus i jämförelse med yttrandefrihetsprincipen.

I en följande artikel ställs yttrandefrihetsprincipen och demokratiskt konsensus mot varandra angående demokratibestämmelse för presstöd.

Om bilden: I slutet av september 2013 kunde Googleanvändare spela ett spel på Googles söksida. Spelet gick ut på att med en godisstav slå på en svingande ”stjärna”. Vid träff ramlade det ut godispraliner, vilket gav poäng.