Statens offentliga utredningar 66/2013

Presstödskommitténs slutbetänkande 2013

Detta är tredje delen i miniserien om dagstidningarnas framtid i en värld där de inte är primära plattformar längre. (Seriens första del, seriens andra del)

I september 2013 publicerade Presstödskommittén sitt slutbetänkande i SOU 2013:66 Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Rapporten föreslår hur presstödet ska utformas från 2017 och ett par år framåt. En vanlig fråga inför publiceringen var ifall utredningen skulle utgå från tidningsbranschens behov eller från ett perspektiv av att hela branschen var i stor omvandling och istället fokusera på frågor om framtidens journalistik. Det visade sig att kommittén fortsatte i traditionen att utgå till stor del från branschens behov. Det är fortfarande de tryckta tidningarna, deras upplagor, lokala täckningsgrad, utgivningsfrekvens mm som utgör grunden för presstödets utformande.

Presstödet skapades i början på 1970-talet uttryckligen för att värna om den politiska mångfalden genom att stödja de sk andratidningarna runt om i Sverige. Andratidningarna hade det ekonomiskt svårt då annons- och reklamintäkter sökte sig till förstatidningarna. Enligt kommittén fungerade detta system fullt tillfredsställande under ett par decennier, men en del större förändringar har inträffat som gör presstödssystemet föråldrat. Medialandskapet ändrades dramatiskt på 90-talet med reklam-tv och gratistidningar som Metro. Internet ändrade människors läsvanor och mycket reklampengar lämnade de traditionella marknaderna för nätet.

En viktig förändring som skett, trots presstödets syfte att främja mångfald, är en ökad ägarkoncentration, vilket har medfört att förstatidningarna och andratidningarna har samma ägare. Till exempel har Östran och Barometern i Kalmar samma huvudägare. Det är enligt utredningen bara i Karlstad, Malmö och Stockholm som de konkurrerande tidningarna har olika ägare (sid. 16). Samma ägare mättar därmed marknaden med konkurrerande dotterbolag; den lokala tidningsmarknaden blir en form av kontrollerad mångfald, med viss likhet med delar av detaljhandeln (se posten om Husqvarna). Flera varumärken – gemensam ägare.

Alternativ till branschanpassat presstöd

Utredningen fick vid publiceringen en del kommentarer och kritik. Denna kritik kunde gälla frågor som hade även fått delar av kommittén att reservera sig mot utredningen. Detta gällde bland frågor om införandet av något slags demokratiklausul (se nedan) och varför printmedia skulle även i fortsättningen utgöra riktmärket för presstöd. Kommitténs förslag om slopad reklamskatt mottogs huvudsakligen positivt. Frågan om presstöd överhuvudtaget var nödvändigt för bibehållen mångfald nämndes även i utredningen. Med Finland som exempel visades att publicistisk mångfald fanns kvar i landet trots att presstödet var i praktiken avskaffat (s. 186-193). Kommittén förslog dock att presstödet i Sverige skulle bibehållas.

Demokratikrav för presstöd

Ett omdiskuterat inslag i utredningen var förslaget att kommittén bara ska ta formella hänsyn till tilldelning av presstöd. Tidningarnas politiska inriktning ska inte påverka tilldelning av medel. Kommitténs ordförande reserverade sig mot detta förslag, då han menade att någon form av demokratiregel borde införas för att kunna vägra antidemokratiska tidningar stöd. Mer om denna motsättning mellan yttrandefrihetsprincipen och demokratiskt konsensusbeslut om var till exempel gränserna för det demokratiska samhället dras, presenteras framöver, dels i en post om den principiella skillnaden, dels i en post om den konkreta debatten kring demokratikrav för presstöd.

Länk till regeringens sida om Översyn av det statliga stödet till dagspressen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *