Tidningar och tidskrifter

Tidningarnas roll i det nya medialandskapet

Detta är andra delen i miniserien om dagstidningarnas framtid i en värld där de inte är primära plattformar längre. (Seriens första del, seriens tredje del)

I nätets barndom klev de gamla mediaplattformarna (tidningar och andra mediahus) ut på webben med inställningen att nätet utgjorde ännu en kanal som utgick från tidningens plattform. Nätet var en breddning eller ett komplement till existerande verksamhet. Tidningarna kunde bjuda på denna service, som finansierades med annan lönsam verksamhet.

Efter några år visade det sig dock att webben var något annat än ett komplement till tidningen som primär plattform. Nätet började leva sitt eget liv och med ett alltmer interaktivt nät (Webb 2.0) började faran för tidningarna visa sig allt mer. Med den ekonomiska krisen och kraftiga fall i abonnemang, lösnummersköp och annonsintäkter började läget bli allvarligt för tidningarna.

Läget blev ännu besvärligare med uppkomsten av det sociala nätet och övergången från ett nät av webbplatser med viss interaktionsmöjlighet till ett nät där enskilda, verkliga människor blev centrala noder. Olika typer av verksamheter utvecklades inte längre i tidningarna, utan kring verkliga personer. Människors intressen och sociala liv samlades i sociala medier som Facebook och Twitter. Denna förändring slog dock inte ner som en blixt, utan utvecklingen hade skett stegvis via en övergångsfas med proto-sociala nätverk som My Space och Lunarstorm. En förutseende person kunde se utvecklingen mot den sociala webben redan i början av 2000-talet.

Den ekonomiska krisen tycks hålla i sig så tillvida att tidningarna inte får tillbaka printläsare och annonsintäkterna fortsätter att falla. För att överleva måste tidningarna minska kostnader och öka intäkter. Åtgärder tas med viss desperation: Tidningarnas innehåll göms alltmer bakom betalväggar, samtidigt som anställda journalister sägs upp med tunnare tidningsinnehåll som resultat. Till detta kan läggas höjda lösnummerpriser och dyrare abonnemang.

Det finns en del sajter som klarat sig bra trots intåget av de sociala plattformarna. Det är till exempel marknads- och handelssajter, datingsidor och mötesplatser som Blocket, Tradera och Prisjakt.

Framtidens tidningar: Webbplatser med viss utgivning i tryck?

I miniseriens första del presenterades olika typer av plattformar på internet. Dagens tidningar finns på två av plattformarna: Som webbplatser (de flesta tidningar med eller utan betalvägg) och som appar utanför webben (ett mindre antal tidningar). Med tanke på tidningarnas format och innehåll ryms deras verksamhet utan svårigheter på webbplattformen. Särskilda appar blir då en kostsam, parallell utveckling som kan vara svår att motivera. Problemen med att presentera en webbplats för olika typer av maskinenheter som datorer och smartphones löses relativt enkelt med tekniker som responsiv design.

I det nya medielandskapet tillhör tidningarna samma plattform som bloggarna och de renodlade nättidningarna. De traditionella tidningarna skiljer sig genom att de även försöker fortsätta sin tillvaro som fysiska plattformar i formen av tryckt media. Frågan är hur hållbar denna framtid är för tidningarna. Det kan behövas massivt presstöd för att finansiera tidningarnas existens på dubbla plattformar. Mer om presstöd och tidningarnas framtid i miniseriens tredje del.

Kan Schibsted omvandla sig till en social media-plattform?

Det är svårt att se hur de svenska tidningarna ska kunna omvandlas till att bli internets primära plattformar – sociala medier. Tidningarna skulle möjligen kunna ingå som enheter på en större plattform. Av dagens tidningshus tycks det bara vara Schibsted som har en realistisk möjlighet att bli något mer än en webbplats med viss utgivning i tryck.

Schibstedkoncernens svenska del äger utöver Aftonbladet och Svenska Dagbladet även andra välkända webbplatser som blocket.se, hitta.se och prisjakt.se. Det är inte svårt att tänka sig att Schibsted skapar ett integrerat system av dessa sajter inom ramen för en social media-plattform – antingen med ett eget socialt ekosystem – eller i samarbete med någon etablerad plattform som Facebook eller Google+. Schibsted utvecklar nyhetstjänsten Omni, som för närvarande endast finns som Iphoneapp. Kanske är Omni en prototyp eller en förstudie till något större.

En reaktion på ”Tidningarnas roll i det nya medialandskapet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *