Månadsarkiv: oktober 2013

Skyltfönster med bla Betty Boop

New Age foodcourt

Ett mycket tydligt exempel på foodcourtifiering erbjuder New Age-butikerna. Ett veritabelt esoteriskt smörgåsbord, där det går att plocka samman sin egen personlighetsspecifika livsstil. I ena ändan det unika jaget – i andra ändan esoterika från alla möjliga tider och kulturer.

I Malmöbutiken Mandalas skyltfönster visades i februari 2012 ett fantastiskt utbud för den som ville hitta eller utveckla sin personlighet. Här salufördes en hybrid- och kombinationslivstil/ religion som friskt blandade kristendom, indianreligion, egyptisk mystik, nordisk mytologi, buddhism och amerikansk serietidningskultur.

Natten är dagens mor.
Kaos är granne med Betty Boop!

Fönstershoppa vidare i galleriet.

Esoterisk fönstershopping – Mandala

Fotografierna i galleriet togs i februari 2012. Butiken Mandala ligger i Malmö.

Fotogalleriet utgör första delen av en dubbelpost. Andra delen av dubbelposten heter New Age Foodcourt.

Tyvärr rådde dåliga fotoförhållanden och det blev mycket reflexer i fönstren. Reflexerna bidrar dock till att göra fönstershoppandet lite svårare och därmed lite mer spännande.

Mandala - Ingång

Mandalafönster 1

Mandalafönster 2

Mandalafönster 3

Mandalafönster 4

Mandalafönster 5

Mandalahus

Lunds universitet

Lunds universitet på utbildningstorget

En intressant process, som är kopplad till globaliseringen och nationalstaternas försvagning, är hur etablerade institutioner som universitet anpassar verksamhet och positionering på ett alltmer globaliserat utbildningstorg.

Fram till 2000-talet – innan effekterna av Sovjetunionens sammanbrott, EU-inträdet och globaliseringen verkligen började slå igenom – agerade de svenska universiteten på ett huvudsakligen nationellt plan. Universiteten hade internationellt utbyte av forskare och studenter, men universitetens kurser, program och forskningsinriktningar reglerades i en nationalstatlig kontext. Utifrån denna kontext kunde universiteten bygga upp en stor mångfald av institutioner och kurser.

Denna mångfald var tex vid Lunds universitet särskilt märkbar inom det språkvetenskapliga området. Det fanns ett brett utbud av små och stora språk; språkkurser gavs trots litet söktryck och få studenter på kurserna. Mångfalden begränsades inte av någon tankegång om att kurserna skulle vara ”lönsamma” eller ”vara självfinansierade”.

Detta offentligt finansierade system ersattes av en fiktiv marknadsekonomi där sk ”genomströmning” av studenter gav ”intäkter” till institutionerna. Var genomströmningen av studenter för liten kunde dessa inkomster inte täcka kostnader för lärarlöner och lokaler och ”olönsamma” kurser lades ner, vilket innebar en minskad mångfald på universitetet.

Universitetens mångfald minskade, men den fiktiva marknadsekonomin i sig ändrade inte spelplanen (eller torget) som universiteten verkade på. Denna förändring har skett genom reformer på europeisk unionsnivå, där de olika ländernas utbildnings- och betygssystem har ändrats till ett enhetligare system (Bolognaprocessen), där universitetsexamen inom EU-länderna ska vara likvärdiga.

Ökade krav på ”självfinansiering” och ökande konkurrens från universitet utanför unionen bidrar ytterligare till en process där universiteten lämnar ett utbildningstorg, där det var universiteten i samråd med staten som skapade mångfalden, till ett utbildningstorg där universiteten slåss om allt rörligare studenters och finansiärers gunst.

Lunds universitet utgör inte längre en relativt självständig utbildningsplattform, utan har blivit en av otaliga aktörer på en alltmer internationaliserad och konkurrensutsatt utbildningsmarknad.

Universiteten var tidigare sina egna ”marknadsplatser” – i viss konkurrens med nationella och internationella aktörer – men de hade relativt gott om handlingsutrymme till att reglera sin utbildnings- och forskningsverksamhet. Numera är utrymmet för att skapa ett utbildningsekosystem efter eget tycke och smak mycket mindre. Om och när det internationella utbildningsmarknaden kan tänkas få Foodcourtegenskaper (dvs mångfalden organiseras centralt), så blir det knappast Lunds universitets ledning som reglerar denna mångfald.

För dagens student erbjuder Lunds universitet ett mycket magrare utbud av språkkurser jämfört med för 20 år sedan. Vill studenten läsa något språk utöver ”de stora språken” är det distanskurser eller flytt till annan universitetsort som gäller.

Om bilden: Universitetsplatsen i vintersolnedgång. Till vänster huvudbyggnaden. Till höger Kungshuset.

Helgessä: Lordi om goda och onda som enas mot dem som har fel

I denna lite lekfulla helgessä presenteras med hjälp av Lordi förändringar av uppdelningar mellan ”goda” och ”onda”.

Här visas en storslagen variant av Lordis  Hard Rock Hallelujah. Framträdandet sändes i samband med schlagerfinalen 2007, dvs året efter Lordis seger.

De latexmonsterutstyrda svänghårdrockarna från Rovaniemi kommer för lång tid att bli ihågkomna som ett av de mer osannolika melodifestivalsbidragen (tillika vinnare) i tävlingens historia.

Lordi klev fram i rampljuset under en tid då populärkulturen  innehöll en del lek med att kombinera traditionellt mytologiskt goda och onda krafter. Skillnaden mellan goda och onda kunde i sin mest trivialiserade form komma att handla om olika kostymer eller livsstilar.

Texten i Hard Rock Hallelujah är intressant då den med bombastisk överdrift faktiskt berör ett av foodcourtifieringens centrala kännetecken: det mer eller mindre skenbara närmandet-sammansmältandet av tidigare olika sociala och kulturella fenomen, företeelser och grupperingar.

Om sången:

I en värld med ny tidsanda  har de tidigare auktoriteterna på den goda sidan kraftigt försvagats;  det råder  förvirring:

”The saints are crippled
On this sinners’ night
Lost are the lambs with no guiding light”

Detta problem kan lösas genom att de tidigare antagonisterna kan gå samman:

”Demons and angels all in one have arrived”

De goda och onda förenas inte i en kamp mellan GOTT och ONT, utan mellan SANT och FALSKT:

”All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE”

Nåväl, de goda har förenat sig med de onda mot dem som inte står för det sanna. De goda kan självtillräckligt peka finger på dem som har fel; i förlängningen uppkommer från motsatsen sant – falskt en ny uppdelning mellan ”goda” och ”onda”. De goda finner sig nya ”onda” och orkar inte lyssna på hur den gråsvartoranga eminensen Hr Lordi sammanfattar den uppkomna alliansen mellan gott och ont:

”Wings on my back
I got horns on my head
My fangs are sharp
And my eyes are red
Not quite an angel
Or the one that fell
Now choose to join us or go straight to Hell”

Så kan det gå.

— SÅNGTEXTEN —

Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!

The saints are crippled
On this sinners’ night
Lost are the lambs with no guiding light

The walls come down like thunder
The rock’s about to roll
It’s the arockalypse
Now bare your soul

All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE
As the moon is rising
Give us the sign
Now let us rise up in awe

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

The true believers
Thou shall be saved
Brothers and sisters, keep strong in the faith

On the day of Rockoning
It’s who dares, wins
You will see the jokers soon’ll be the new kings

All we need is lightning
With power and might
Striking down the prophets of FALSE
As the moon is rising
Give us the sign
Now let us rise up in awe

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

Wings on my back
I got horns on my head
My fangs are sharp
And my eyes are red
Not quite an angel
Or the one that fell
Now choose to join us or go straight to Hell

Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Hallelujah!
Hard Rock Yeah!

Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
Demons and angels all in one have arrived
Rock ‘n Roll angels bring thyn Hard Rock Hallelujah
In God’s creation supernatural high

Hard Rock Hallelujah!

Stenskulptur med lagbok

Yttrandefrihetsprincipen och demokratiskt konsensus om presstöd

En intressant konflikt mellan yttrandefrihetsprincipen och det demokratiska konsensuset uppkom i samband med att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tillsatte en utredning om framtidens presstöd (läs mer om utredningens rapport i posten Presstödskommitténs slutbetänkande). Kulturministern såg gärna att det infördes en demokratibestämmelse för framtidens presstöd. Utredningen kom dock till slutsatsen att ett uttalat demokratikrav strider mot tryckfrihetsförordningen:

”Kommitténs bedömning är att den utformning som reglerna för presstödet fått, när det gäller att göra stödsystemet ideologiskt neutralt och förhindra en prövning av tidningars idémässiga och politiska tendens och deras redaktionella ställningstaganden i övrigt, har varit av stort värde. Den innebär att stödsystemet ansluter till tryckfrihetsförordningens syfte, genom att möjliggöra att fler tidningar kan utges, samtidigt som reglerna inte kan användas för repressiva ingrepp mot antingen enstaka artiklar eller utgivares ideologiska hållning.” (sid 407)

Utredningens ordförande Hans-Gunnar Axberger reserverade sig mot kommitténs beslut och motiverade detta enligt följande:

”Den yttrandefrihetsfråga som diskussionen om en demokratibestämmelse i ett mediestödssystem väcker är mot denna bakgrund mer en gradfråga än en principfråga – innebär uppställande av stödvillkor som beaktar den stödsökande tidningens inriktning, dvs. dess innehåll och värdegrund, att stödsystemets ingrepp i grundlagens principer blir alltför långtgående? Det kan man, i enlighet med majoritetens ståndpunkt, mycket väl hävda. Enligt min mening måste man emellertid då också beakta den intressekonflikt som finns mellan yttrandefriheten och det allmännas skyldighet att verka för det demokratiska samhällets grundläggande värden. Den konflikten uppkommer egentligen redan genom presstödssystemet som sådant men den tydliggörs när det allmänna ställs inför anspråk på att finansiera antidemokratisk opinionbildning.” (sid 446)

Av dessa två citat syns en tydlig skiljelinje mellan en position som förespråkar yttrandefrihetsprincipen samt en linje som tonar ner principiella aspekter och understryker vikten av ett pragmatiskt agerande – ett handlande uppbyggt kring ett demokratiskt konsensus.

Axberger beskrev denna skillnad mellan yttrandefrihetsprincip och demokratiskt konsensus:

”Jag skulle gärna vilja ansluta mig till majoritetens principfasta ståndpunkt. Om den emellertid innebär att alla opinionsbildare – även de mest extrema och från demokratisk synpunkt motbjudande – ska ha villkorslös rätt till stöd, blir priset för att upprätthålla systemet att det allmänna kan tvingas främja brottsliga framställningar och spridning av rasistisk propaganda. Det priset är enligt min mening för högt; att i längden finansiera tidningar och webbplatser som har ett innehåll av det slaget med medborgarnas pengar skulle undergräva stödsystemets legitimitet. I så fall bör tankarna på selektivt mediestöd i stället avskrivas, till förmån för stödinsatser som inte är specifikt riktade till enskilda utgivare.” (sid 447)

Debatten var kopplad till frågan om tidningen Nya Tider skulle beviljas presstöd. Debatten avslutades med beslutet att Nya Tider fått presstöd.

Om bilden. Skulpturen Grundlagen är skapad av Pye Engström. Skulpturen står vid Förvaltningsrätten i Malmö.

Skulptur

Google 15-spel

Sociala medier, yttrandefrihetsprincipen & demokratiskt konsensus

I den här bloggposten introduceras begreppen yttrandefrihetsprincipen samt demokratiskt konsensus.

De sociala mediernas genombrott har medfört två viktiga förändringar, vilka påverkar debatter på nätet och i förlängningen hela det offentliga samtalet.

1) Individfokuseringen har förstärks genom att själva mediet bidrar till att personer relativt enkelt kan skapa egna plattformar. Det blir därigenom mer upp till var och en att finna sin plats i solen. Den som vill, kan utifrån sin egen plattform marknadsföra sig själv och sina åsikter. Dessa åsikter kan vara mainstream eller hanteras från ett mainstream-konsensusperspektiv som löjliga, radikala eller rent av skrämmande.

2) Yttrandefrihetsprincipen utmanar det demokratiska konsensuset

Yttrandefrihet ska inte ses som att stå i motsatsställnig till demokratiskt konsensus; yttrandefrihet är en av grundpelarna för demokratiskt konsensus. Motsättningar uppstår när yttrandefriheten bryter skrivna eller oskrivna regler för vad det demokratiska konsensuset kan acceptera – det kan tex gälla frågor om jämställdhet eller kritik av minoriteter.

I ett  demokratiskt konsensusstyrt samhälle kan motsättningar mellan yttrandefrihetsprincipen och gränserna för vad det demokratiska konsensuset kan acceptera leda till lagstiftning som villkorar yttrandefriheten. Detta leder i sin tur till att man kan straffas för att använda yttrandefriheten på ett sätt som det demokratiska konsensuset definierar som en överträdelse mellan acceptabelt och oacceptabelt.

De sociala medierna som pådrivare av yttrandefrihetsprincipen på det demokratiska konsensusets bekostnad

Facebook, Twitter, Google mfl är amerikanska företag med en startpunkt i amerikansk tro på frihetlighet och yttrandefrihet. Åsiktsfrihet kan visserligen i praktiken beskäras kraftigt, vilket bland annat Edward Snowden’s avslöjande av NSA:s verksamheter visar, men trots det finns en stor åsiktsmångfald på tex Twitter och Facebook.

Den första processen av individfokusering är för sig själv inte särskilt svårbegriplig eller svårhanterlig – de västliga samhällena har i decennier varit individfokuserade. En större komplexitet uppstår när enskilda individer använder sig av yttrandefrihetsprincipen på ett sätt som kommer att utmana demokratiskt konsensus. Det är svårt för det demokratiska konsensussamhället att stå fast, eftersom invånarna i det demokratiska konsensussamhället också till stor del använder sociala medier.

Användare av de sociala nätverken med mediernas  inneboende stöd av yttrandefrihetsprincipen bidrar aktivt till att underminera väl inmutade grundpositioner för demokratiskt konsensus.  Denna intressanta och smått paradoxala utveckling kommer att tas upp fler gånger i bloggen.

Sociala medier hade kunnat vara byggda utifrån demokratiskt konsensus istället för yttrandefrihetsprincipen  

De sociala mediernas framgångar betyder inte nödvändigtvis på att yttrandefrihetsprincipen generellt trumfar över demokratiskt konsensus. Om något svenskt community som Lunarstorm hade lyckats locka även vuxna användare och kommit ur startgroparna som social media ett par år före Facebook är det möjligt att tänka sig att användandet av sociala medier i Sverige styrts med större betoning på principerna för demokratisk konsensus i jämförelse med yttrandefrihetsprincipen.

I en följande artikel ställs yttrandefrihetsprincipen och demokratiskt konsensus mot varandra angående demokratibestämmelse för presstöd.

Om bilden: I slutet av september 2013 kunde Googleanvändare spela ett spel på Googles söksida. Spelet gick ut på att med en godisstav slå på en svingande ”stjärna”. Vid träff ramlade det ut godispraliner, vilket gav poäng.