Kategoriarkiv: Allmänt

Farsta centrum på natten för länge sedan

Abc-staden Farsta då, nu och i framtiden

Bloggen Foodcourtification blickar inte endast framåt från sin position i samtiden. Blickar bakåt ger väl så många insikter och ledtrådar om utvecklingen. För närvarande befinner sig redaktionen i Farsta, en av den svenska stadsplaneringsmodernismens kraftigaste utropstecken. I denna helgessä ges ett par korta nedslag från områdets historia från sin uppkomst som ABC-stad, via det symboliska slut som ABC-stad som nedläggningen av Farsta gymnasium representerar, samt en snabb blick framåt – mot en dystopisk eller godartad framtid.

Centrumvärdinnor
Centrumvärdinnor

ABC-staden skapades under den sociala ingenjörskonstens guldålder. Ett antal områden i Sverige planlades och byggdes enligt Arbete, Bostad och Centrum-modellen. Farsta och Vällingby blev de största och mest kända exemplen på denna stadsplaneringsmodell. Båda satellitstäderna byggdes upp i slutet på 1950- och början på 60-talet. ABC-städerna blev internationellt uppmärksammade.

Grundtanken med ABC-staden var att satellitförstäder byggdes en bit från en stads historiska centrum. Satellitstäderna skulle i stort sett bli självfungerande enheter fyllda av Arbeten, Bostäder samt Centrum med butiker och viktiga samhälls- och kulturfunktioner. I teorin skulle en person kunna leva ett fullgott liv från vaggan till graven inom ABC-stadens gränser. Föräldrar skulle kunna lämna sina barn på skolan innan de promenerade till arbetsplatsen. På hemvägen kunde livsmedel och annat som behövdes i hushållet köpas i det närbelägna köpcentrat. På fritiden kunde invånarna låna böcker, gå på teater eller bio. För den sport- och friluftsintresserade fanns naturen runt hörnet och sporthallar erbjöd inomhusaktiviteter.

De nya ABC-invånarna skulle egentligen aldrig behöva åka till det urmodiga och sunkiga historiska centrumet. De nya ABC-människorna behövde inte den gamla staden, men samhällsplanerarna kunde inte låta de gamla stadskärnorna få leva vidare utan de utsatte ofta städerna för hårdhänt ”citysanering”.

Nu

Farsta gymnasium
Farsta gymnasium

ABC-städerna utvecklades inte riktigt som de sociala ingenjörerna hade hoppats. De gamla städerna fortsatte att locka med sin historia och mångfald. Det gick inte heller att  anpassa arbetsplatser med rätt arbetskraft inom ABC-staden, vilket ledde till att många fick långa resvägar från ABC-stad till centrum eller till annan ABC-stad.

Det har nu gått mer än femtio år sedan invigningen av Farsta. Området har behållit en hel del av sin modernistiska karaktär. Köpcentrumet renoverades 2006-2008 för att svara bättre till de nya konsumtionsmönstren. För närvarande planeras en viss utbyggnad av Farsta centrum med bostadsförtätning. Inflyttningen till Stockholmsområdet är stor  och det råder både bostads- och platsbrist. Bristen löses genom olika förtätningsprogram. Farsta förblir därmed relativt attraktivt för inflyttare.

Den största förändringen för ABC-modellen har troligen genomförts inom skolans värld. Genom det fria skolvalet bröts närhetsprincipen och skolbarn kunde välja skolor utanför ABC-staden. För en del skolor har denna utveckling varit katastrofal. Farsta gymnasium, som var det högsta skolstadiet i ABC-staden, var länge en fullgod skola för invånarna i den varierade bebyggelsen i Farsta. I skolan gick barn från ABC-stadens olika samhällsklasser.

Med fria skolvalet ändrades gymnasiet socioekonomiskt, då elever från ”studiemotiverade hem” sökte sig till innerstadens prestigeskolor samt även etniskt, då svenska elever sökte sig till andra skolor. Denna utveckling pågick så länge och så djupgående att Stockholms stad såg ingen framtid för skolan längre. Den kommer att stängas 2013-2014. Katarina Gunnarsson har gjort ett intressant reportage om skolans nedgång och fall:  Fria skolvalets förlorare – Farsta gymnasium.

Framtiden

Buss och röda hus i Farsta
Höghus i Farsta

Hur ter sig då framtiden för ett Farsta utan kommunalt gymnasium? Antagligen ganska ljus. Farsta är en stor stadsdel med goda kommunikationer och den nya bebyggelsen kommer troligen föra med sig nya nettoskattebetalare. Det nyrenoverade köpcentrat är attraktivt och sporthallarna har också renoverats nyligen.

De som har passerat skol- och gymnasieåldern och har en stabil inkomst behöver nog inte oroa sig för att Farsta centrum kommer att förslummas till den grad som skildras i Tarik Salehs animerade film Metropia (2009). Filmen utspelas i ett dystopiskt Sverige-Europa år 2024. Huvudpersonen i filmen, callcentersanställde Roger,  är en representant för den hord av löntagare som arbetar på dåligt betalda arbeten med usla karriärutsikter.  Befolkningen kontrolleras på ett omständigt sätt med hjälp av hårschampo. Detta schampo har ledande egenskaper, vilket ger en nästan osynlig elit möjlighet att få tillträde till den lilla människans hjärna och tankar. I posten Metropia 2024: Från Farsta med tunnelbana ut i världen visas filmens officiella trailer.

Bloggen kommer att återkomma till  Metropia, men i den här artikeln nämns endast hur Rogers framtida Farsta ser ut. I filmen råder fattigdom och förfall men det är svårt att tänka sig det hus som Roger bor i kommer att förfalla i en sådan omfattning de närmsta tio åren. För närvarande är huset en välunderhållen bostadsrättsförening. Det är i och för sig omöjligt att sia om bostadsbubblan spricker eller inte och/ eller Sverige faller ner i en djup depression.

Tre höghus, Farsta
Höghuset som fiktive karaktären Roger bodde i.
Tre höghus vid centrum
”Wok & Indisk fast food” i Farsta Centrum

Om bilderna: Huvudbilden och Centrumvärdinnorna finns uppsatta på själva köpcentrumet. Bilderna är avfotograferade av Foodcourtification. Övriga bilder är tagna i området av Foodcourtification.

 

 

Två kaféer på Malmö centralstation

Från Starbucks till Espresso House och åter

Förra posten innehöll ett galleri med bilder från Malmö centralstation. Gamla centralhallen består av en ”saluhall” som i praktiken är ett mattorg i saluhallstil. Den blå hallen ligger bredvid centralhallen. Här finns en sportsbar samt Espresso House och Starbucks. Att originalet och den svenska uppstickaren ligger bredvid varandra torde vara ytterst ovanligt då det inte finns många Starbucks i Sverige.

När man står vid de dåligt avdukade matborden i den blåa stationshallen med blicken riktad mot de båda caféerna i amerikansk stil känner man, trots att det kan tyckas irrationellt, ett stygn av nostalgi.

Seattleföretaget var en pionjär för den specifika form av amerikanska caféer som återupprättade drickandet av sk gott kaffe. Från den amerikanska västkusten kom konceptet att erövra resten av världen – både i formen av de amerikanska varumärkena, men även som lokala varianter. I Sverige som Cofeehouse by George, Wayne’s och Espresso House.

Några svenska entusiaster tog konceptet med sig från USA och grundade ett café i Lund med namnet Espresso House. Därefter gjorde de en försiktig framstöt till Malmö. Efter några år öppnades möjligheten att sälja företaget till ett större bolag med storstilade expansionsplaner. Coffee House bytte ägare, expansionen inleddes, och snart finns nog ingen medelstor svensk stad där man inte kan först ladda (från 100 kronor och uppåt) och därefter spendera sitt bonuskort på det bekanta sortimentet.

På Malmö centralstations Foodcourt står de där tillsammans: Sjöjungfrun och Kaffebönan. Kollegor, konkurrenter, mor och son, mor och dotter; original och vässad kopia. Det är vackert.

Ingången till Starbucks
Ingång till Starbucks
Ingången till Espresso House
Ingång till Espresso House
Fönster och skyltar på hus i Lysekil

Foodcourtification kastar loss

Det är en mycket vacker septemberdag, denna dag då bloggen Foodcourtification sjösätts. Domännamnet inköptes för snart ett halvår sedan, men det har inte funnits tid att bygga upp sajten under våren och sommaren. Nu har denna tid infunnit sig och Foodcourtification.com kastar loss.

Foodcourtification är ett begrepp som som har mejslats fram i ett antal diskussioner med Niklas Bernsand (@niklasbernsand). Begreppet försöker fånga den process av globaliseringen där å ena sidan valfriheter och variationer har ökat med hjälp av bland annat frihandel, lågprisflyg samt internet med eller utan sociala tillämpningar. Å andra sidan medför de intensivare interaktionerna och kontakterna även att en del vassa kanter och skillnader slipas av i en process av närmande (cближение) mellan olika sociala skikt, nationer och kulturella fenomen och traditioner. Foodcourtification innebär därmed både ökad bredd men minskad variation samt ökad variation men minskad bredd.

Foodcourtification utspelar sig både på den globala ”foodcourten” (mattorget) och det lokala ”mattorget” (foodcourten). En allt ökande kunskap i engelska bidrar till att processen fortskrider i god takt.

Då får vi se hur den rangliga skutan klarar sig på det villande havet.