En intressant konflikt mellan yttrandefrihetsprincipen och det demokratiska konsensuset uppkom i samband med att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tillsatte en utredning om framtidens presstöd (läs mer om utredningens rapport i posten Presstödskommitténs slutbetänkande). Kulturministern såg gärna att det infördes en demokratibestämmelse för framtidens presstöd. Utredningen kom dock till slutsatsen att ett uttalat demokratikrav strider mot tryckfrihetsförordningen:
”Kommitténs bedömning är att den utformning som reglerna för presstödet fått, när det gäller att göra stödsystemet ideologiskt neutralt och förhindra en prövning av tidningars idémässiga och politiska tendens och deras redaktionella ställningstaganden i övrigt, har varit av stort värde. Den innebär att stödsystemet ansluter till tryckfrihetsförordningens syfte, genom att möjliggöra att fler tidningar kan utges, samtidigt som reglerna inte kan användas för repressiva ingrepp mot antingen enstaka artiklar eller utgivares ideologiska hållning.” (sid 407)
Utredningens ordförande Hans-Gunnar Axberger reserverade sig mot kommitténs beslut och motiverade detta enligt följande:
”Den yttrandefrihetsfråga som diskussionen om en demokratibestämmelse i ett mediestödssystem väcker är mot denna bakgrund mer en gradfråga än en principfråga – innebär uppställande av stödvillkor som beaktar den stödsökande tidningens inriktning, dvs. dess innehåll och värdegrund, att stödsystemets ingrepp i grundlagens principer blir alltför långtgående? Det kan man, i enlighet med majoritetens ståndpunkt, mycket väl hävda. Enligt min mening måste man emellertid då också beakta den intressekonflikt som finns mellan yttrandefriheten och det allmännas skyldighet att verka för det demokratiska samhällets grundläggande värden. Den konflikten uppkommer egentligen redan genom presstödssystemet som sådant men den tydliggörs när det allmänna ställs inför anspråk på att finansiera antidemokratisk opinionbildning.” (sid 446)
Av dessa två citat syns en tydlig skiljelinje mellan en position som förespråkar yttrandefrihetsprincipen samt en linje som tonar ner principiella aspekter och understryker vikten av ett pragmatiskt agerande – ett handlande uppbyggt kring ett demokratiskt konsensus.
Axberger beskrev denna skillnad mellan yttrandefrihetsprincip och demokratiskt konsensus:
”Jag skulle gärna vilja ansluta mig till majoritetens principfasta ståndpunkt. Om den emellertid innebär att alla opinionsbildare – även de mest extrema och från demokratisk synpunkt motbjudande – ska ha villkorslös rätt till stöd, blir priset för att upprätthålla systemet att det allmänna kan tvingas främja brottsliga framställningar och spridning av rasistisk propaganda. Det priset är enligt min mening för högt; att i längden finansiera tidningar och webbplatser som har ett innehåll av det slaget med medborgarnas pengar skulle undergräva stödsystemets legitimitet. I så fall bör tankarna på selektivt mediestöd i stället avskrivas, till förmån för stödinsatser som inte är specifikt riktade till enskilda utgivare.” (sid 447)
Debatten var kopplad till frågan om tidningen Nya Tider skulle beviljas presstöd. Debatten avslutades med beslutet att Nya Tider fått presstöd.
Om bilden. Skulpturen Grundlagen är skapad av Pye Engström. Skulpturen står vid Förvaltningsrätten i Malmö.
