Etikettarkiv: Twitter

Syren: twittersfären mars 2013

Rapporten Syria’s Socially Mediated Civil War (2013)

Sociala medier som Twitter, Facebook & YouTube blir allt viktigare för förmedling av nyheter, rykten och desinformation. I Syrien har sociala medier blivit väldigt viktiga källor för nyhetsrapportering, då det är mycket farligt för journalister att vistas i landet. Omvärlden får förlita sig på de filmer, texter och tweets som lagts ut av lokala aktivister och medborgarjournalister.

Sociala medier är inte bara viktiga som kompensation och alternativ till professionell nyhetsrapportering. De är även primära plattformar för själva konflikten. Ingen part i konflikten har råd med att inte delta med tweets och videos. Utan sociala medier försvinner helt enkelt deras position och de kan inte påverka opinion och makthavare – varken regionalt eller globalt. Att sociala medier är en del av kriget konstateras av en turkisk-holländsk jihadist, Yilmaz, i en intervju i New York Times. Jihadisten använder både Tumblr och Instagram för att få ut sin och sin fraktions historia av konflikten: “Half of Jihad is media.”

De sociala medierna blir även en huvudarena för de forskare som intresserar sig för konflikten. Sociala medier är därmed inte bara en nyhets- och propagandaarena. Samtalen, nyheterna och propagandan används för akademisk analys och debatt. I en helt färsk rapport Syria’s Socially Mediated Civil War (PDF) (United States institute of Peace, Peace Works, 91,  2014) av Marc Lynch, Deen Freelon och Sean Aday studeras de sociala mediernas betydelse både på aktivist-, nyhets- och forskarnivån. Rapporten fokuseras mest på Twitter. Facebook tas inte med då forskarna  anser att det finns en hel frågor angående skydd för privatlivet som är för besvärligt på Facebook (sid 30). Twitter är inte lika privat och är mer lätthanterligt för analys.

Några intressanta företeelser som forskarna kunnat se är hur separerade de engelskspråkiga och arabiskspråkiga twittersfärerna är från varandra samt hur en engelsk dominans i början av konflikten efterhand övertagits av en allt aktivare arabisk twittersfär. Den arabiska sfären är i sin tur indelad i sinsemellan avgränsade kluster  som Assadtrogna, sekulär opposition,  arabiska jihadister men även nationella kluster i olika arabiska länder.

Syren: twittersfären mars 2013
Syria Twittersphere, March 2013 Note: red = pro-Assad; yellow = Kuwaitis; turquoise = Syrian opposition; blue = al-Wesal; green = al-Jazeera; purple = Gulf Islamists; pink = English-speaking journalists. (sid 29)

Det går enligt författarna att argumentera för att i början av konflikten gick det även för endast engelsktalande att att få en någorlunda klar överblick över debatten. Ju längre konflikten dragit ut på tiden och den arabiska sfären växt, desto viktigare har det blivit att kunna arabiska från att inte bli utesluten från stora delar av debatten (sid 6). De engelsk- och arabiskspråkiga twittersfärerna har också olika ämnen och inriktningar för sina diskussioner. Det är alltså inte bara mycket information som endast engelskspråkiga missar. Det är enligt rapporten även till stor del helt olika samtal som förs på engelska respektive arabiska (sid 18).

En annan tydlig trend är att de olika sfärerna blir alltmer introverta och självcentrerade, dvs medlemmar i sfären tenderar alltmer att endast samtala med och retweeta andra inom den egna sfären. En tydlig trend är hur den arabisktalande sfären blivit alltmer nationellt uppdelad. I början på den arabiska våren 2011 fanns ett ”panarabiskt” flöde och samtal mellan Egypten och Syrien. Numera är medlemmarna inom respektive nation mest fokuserade på det egna landet (sid 26).

Rapporten innehåller en hel del intressant statistik, men även diskussioner om hur forskare kan förhålla sig till den nya typ av källmaterial som de sociala medierna utgör:

Syria’s online media environment is likely to be a model for future crises, making it especially important to understand how information is produced, how it ows through social networks, and how it gains or loses credibility with relevant external audiences and gatekeepers (sid 26)

Rapporten kommer till följande metodologiska slutsats:

Done properly, the use of online materials allows for radically new and deeply useful explorations of otherwise inaccessible conflict zones, sophisticated empirical analysis of broad patterns and trends, and the documentation of war crimes and abuses (sid 31).

Uppdaterat 20140211

En liknande undersökning har gjorts vid universitetet i Dublin, där de även skapat en visualisering av olika twittersfärer. Artikel i MIT Technology Review om undersökningen.

Twitteräggprofil

Dagen då Avpixlatäggen tågade in på Twitter

Utvecklingen av sociala medier och internet är rasande snabb och det är ibland svårt att i informationsfloden skilja de enstaka händelser och utspel som är dagsländor från de som kan ha inflytande över längre tid.

En enskild händelse som faktiskt förändrade debattklimatet inom den politiska sfären av det svenskspråkiga Twitter var en artikel som publicerades på Avpixlat den 22 november 2012. Artikelns namn var Avpixlats Twitter-skola – Ta del i debatten du också!

I artikeln lärde Avpixlat ut grunderna för Twitter. Den bakomliggande tanken var att delar av Avpixlats läsekrets skulle utmana den då relativt homogena twitterallmänheten som använde hashtaggen #svpol.

Strax efter artikeln publicerats började det dyka upp nyregistrerade användare på #svpol med den karaktäristiska nybörjaravataren som tilldelas ett nyöppnat konto. Flera av kontona var allt annat än passiva och de kastade sig in i flödet med frågor och påstående som är stapelvaror på Avpixlat, men som hade varit ovanliga på #svpol.

Flödets stammisar togs till stor del med överraskning och reaktionerna blev både arga, ledsna och besvikna. Det upplevdes som att den städade atmosfären förstördes av de oborstade Avpixlatanvändarna (”näthatarna”). En del hoppades att med hjälp av olika metoder av bortjagande, blockande och isolering skulle den trevliga atmosfären på #svpol återställas. Andra menade att förändringen troligen skulle bli permanent. Det visade sig snart att den senare åsikten var korrekt. Många Avpixlattwittrare stannade kvar i flödet även efter att nyhetens behag hade avklingat ett par dagar senare.

En del av de etablerade användarna slutade använda hashtaggen – andra försökte skapa nya politiska flöden som #svpt. Dessa reträtter minskade inte #svpols betydelse på något grundläggande sätt och sedan den 22 november 2012 råder ett brus i #svpol med en större spridning av åsikter.

Ur ett Foodcourtifieringsperspektiv visar historien om Avpixlatartikeln tydligt på hur en rådande konsensuskultur utmanades och förändrades av en alternativ och motsättande politisk strömning som stormade in på arenan. Plattformen Twitter är av utpräglad yttrandefrihetskaraktär och därigenom kunde den etablerade konsensuskulturen inte hindra att Avpixlatanvändarna helt enkelt tog sig en stor plats på debattforumet med hashtaggen #svpol.